Motorcyklar

Ett år har gått…

Så här efter nyår reflekterar man lite över vad som skett under året som gått.

Det största som hänt oss är givetvis att vi fick vår andra son, Victor den 3 juli.
Åsa hade värkar mest hela dagen den 2 juli och vi ringde så min syster kom och sov hos oss natten till den 3 juli. Vid midnatt så åkte vi in och blev i stort sett hemskickade, men Åsa kunde inte ta ett steg utan att få värkar och vi fick till slut ligga kvar på avdeling vid sidan om förlossningen.
Det var en ganska jobbig natt utan smärtstillande, det enda Åsa hade var Tens apparaten som hon lånat av Maria Thorin.
Vid 0600 fick vi till slut komma in på förlossningen och dom började förbereda. Vid 0700 var förlossningen igång och vid 0734 var Victor född.
Denna gång blev det en normal födsel (Oscar fick vi ta ut med akutplanerat kjesarsnitt)
Allt gick bra och fort, Victor är välskapt som man säger. Han har haft lite svårt att behålla maten och har därför inte ökat så mycket i vikt som han borde hela tiden, men nu fungerar det bättre. Victor har också fått bröstmjölk hela tiden medan Oscar fick mycket mjölkersättning. Amningen har fungerat mycket bättre. Och det har ju i sin tur gjort att jag inte kunnat hjälpa till så mycket med t ex matningen. Vi har ju dessutom haft Oscar att ta hand om, vilket ju blir lite skillnad mot när man får första barnet.

Oscar ville inte veta av Victor under första två månaderna, han vägrade säga Victor utan han fick heta “liten bebis”. Men lagom till jag skulle börja jobba som vände det och nu kan dom faktiskt redan ha mycket roligt tillsammans.

Ser man tillbaka i övrigt så har året till största del varit riktigt bra.

Vi började året med nyårsfirande hemma hos oss. Gästerna var min syster och man samt Marianne och Mats. Vi fortsatte med att fira jul i Kolmården under 13 dags helgen, vi hade firat “riktig” jul i Borlänge den 24 december.

Det blev ingen riktig vinter, dåligt med både is och snö vad jag kan minnas.

I januari installerade vi en pelletsbrännare i vårt hus, ett billigare alternativ för uppvärmning. Det innebär en del mer jobb i form av påfyllning av pellets och sotning av pannan. Detta måste vi göra ca 1 gång per vecka under den kalla delen av året medan det rullar en månad utan tillsyn under sommaren.

Åsas mamma fyllde 60 år den förste mars och vi var uppe i Borlänge och firade. Som present fick hon en veckas semester med barnen. Som vi tillbringade i Virå där Skoogs har en sommarstuga som vi fick låna.

Åsa var sjukskriven från april till Victor föddes. I samband med att Victor föddes så var jag ledig 10 veckor, från den 7 juli till 12 september.

En vecka av semestern var vi som sagt tillsammans med övriga Nordins i Virå, vi hade kanon väder hela veckan. Vi gjorde utflykter till Kolmårdens djurpark, Söderköping för att titta på Göta Kanal och äta glass. Och så badade vi förståss.

Under min ledighet påbörjade vi äntligen byggandet av vårt förråd i trädgården, det som vi började gräva ut för redan förra sommaren. Idag har vi ett golv, en murad vägg upp till midjehöjd, några stolpar och ett tak av plåt. Det skall under nästa sommar fyllas på med panel från muren upp till taket och sedan en dörr på den kort ände som inte är in mot huset.

Vi lyckade dessutom tvätta halva huset, vi har ju vit trä fasad som varit mer grå än vit senaste åren. Detta pga av alger och mossa. Det var förvånansvärt lätt att tvätta bort, och huset fick en helt annan look. Vi provade lite olika metoder, men till slut konstaterade vi att det enklaste var trots allt spruta på fasadtvätt med hjälp av högtryckstvätten (utan högtryck) och låta det verka i några minuter och sedan med skrubbborste och vatten gå över panelen. Då var det ett relativt enkelt jobb. Sedan är det ju alltid ganska jobbigt att stå och hålla en borste rakt upp, i alla fall om borsten är 4 meter lång.

Vi hade väl tänkt att vi skulle fortsätta måla söderfasaden, vilket det inte riktigt blev tid till. Det är inte helt enkelt att komma igång, och har man dessutom en nyfödd som kräver ganska mycket uppmärksamhet så är det inte lättare.

Jag återgick till arbetet genom att följa med på en “kick off” till Benidorm.

Oscar går på dagis, och efter att Victor kom till världen får han vara där mellan 09:00-14:00 på dagarna. Han var hemma 7 av de 10 veckor jag var hemma, sedan gick han vissa dagar på dagis, som någon form av inskolning.

Den 16 oktober fyllde Susanne 30 år och vi var i Borlänge helgen 10-12 oktober. Vi var ute och åt middag och där efter var vi alla hembjudna till Susanne och Per.

Både under våren och hösten har jag haft förmånen att gå ett flertal
kurser med jobbet, dessvärre har dessa legat huvudsakligen på
helger. Vilket tagit en del tid från familjen.

Jag hann jobba lite mer än en månad innan jag på väg hem från en kurs som vi hade en lördag lyckades krocka med min motorcykel. Det har resulterat i att jag varit sjukskriven mer eller mindre 100% under 2,5 månad så här långt. Jag började jobba 50% veckan före julveckan. Men då jag hade planerat att vara föräldraledig runt jul och inte har möjlighet att lyfta våra barn så övergick det till 100% fram till 12 januari.

När det gäller min motorcykel så gick den till skrot, och vi har beslutat att inte köpa någon ny förrän till våren 2010. Vi har ju fortfarande Åsas, och någon av oss kommer att vara föräldraledig under kommande sommar för Victor och där med så kommer vi klara oss med enbart en MC har vi sagt.

Vad gäller mina skador har jag ju skrivit om det tidigare här på sidan, men kan väl nämna att jag fått en spricka i ryggraden på bröstkota 4. Dessutom har jag besvär av höger axel som jag inte kan röra fullt.

Vi har under senaste halvåret försökt få Oscar att sluta använda napp, det är ett klart större hinder än vi hade väntat oss. Nappen är väldigt kär. Han har fortfarande blöjor, och vi kör ett mut system som säger att han får en pusselbit varje gång han kissar eller bajsar på pottan. Och på så vis bygger han sakta ett pussel som sitter på toalettdörren.

Året avslutades med att vi firade jul i Kolmården. I år bestämde vi att vi vuxna inte skulle ge varandra julklappar. Vilket jag tycker kändes väldigt bra.
Och sist på året blev det en tur till Borlänge där vi firade en kombinerad jul/nyårsvaka. Här hade vi bestämt att vi skulle ge en vuxen en pressent för 300 kr, och vilken person det var skulle lottas fram.
En metod som i mitt tycke inte var så bra, jag kommer att föreslå att vi istället lottar ut en familj. Och att vi istället ger en pressent till en familj och den får kosta 500-600 kr istället.
I vår familj är det ändå en gemensam pressent, och för min del så känns det som om det är något jag känner att jag behöver som kostar 300 kr så köper jag det i alla fall. Annars finns inte behovet. Om det där emot är något som kostar 500-600 kr så kan jag tveka mer. Och därför uppskatta en sådan gåva mer.
Systemet i övrigt tycker jag var ganska OK, vi drog först lotter med namn på, där efter skulle vi alla skriva en önskelista med tre saker på  som vi skickade till alla vuxna. Och så tar man den önskelista som är för den person man skall handla till och ger sig ut på stan.

Det var ett kort sammandrag av 2008 från min syn.

///Peter!

Uppdatering om olyckan…

Som jag skrivit tidigare så råkade jag ut för en trafikolycka 18 oktober.
Jag var på väg hem från en kurs som Qbranch anordnade denna helg.

Kursen hölls i Global Knowledge lokaler i Vreten Solna.
När jag kom åkande på Storgatan rullade jag upp mot ett rödljus i vänsterfil. I högerfil rullar en bil som ser ut att vara på väg att svänga in höger på Alphyddevägen.
Det blir grönt innan jag kommer fram och jag gasar på, innan jag fattar vad som händer svänger bilen istället vänster och jag kör rakt in i sidan på bilen.

Det resulterade i att jag fått en spricka i ryggraden på bröstkota 4.
Jag är fortfarande sjukskriven 50% och var sjukskriven 100% fram tills i måndags med undantag av några dagar i mitten av november när jag provade att jobba 50% under några dagar.

Nu har jag jobbat 50% denna vecka men känner att det inte håller.
Det är inte så farligt med värken, den går att dämpa med tabletter.
Men det stora problemet är att jag inte får sova på nätterna när jag jobbar eller på annat sätt håller igång.

Det är delvis därför jag sitter uppe nu kl 05:20 den 7 december.
Jag skall träffa läkaren kl 0830 på måndag, och då skall jag ta upp mina problem igen och se om han kan göra något.

När det gäller motorcykeln har jag fått ersättning från försäkringsbolaget, och det blev OK. Felet ansågs vara motparten vilket jag väl tog lite för givet.

Men nu skall jag försöka sova trots allt.

Olyckan

Så har det hänt som jag klarat mig från i så många år.

Det som alla motorcyklister är rädda för.

Jag krockade med en bil på väg hem från en kurs i ISA server som jag går i helgen.

Jag kom körande från Tritonvägen in på Storgatan i Solna. Jag kör om min kollega Niklas i höjd med rödljuset där trafiken från Huvudstaleden kommer in. Det var rött men blev grönt innan jag behövde stanna helt.

Jag registrerar en bil i höger körfält som sänker farten, han blinkar inte.

I höjd med korsningen till Alphyddevägen svänger han helt plötsligt vänster över mitt körfält.

[googleMap]map[/googleMap]

Jag hade inte en chans att bromsa!

Jag kör rakt in i sidan på bilen och håller väl kanske 50 km/h

Jag tror olyckan skedde runt 16:45

Jag har en liten minneslucka från själva smällen tills jag håller på att sätta mig upp.

Jag blev sittande kvar, och kände att jag kunde röra alla kroppsdelar. Det rann blod i ögonen

Ambulansen och polisen kom och dom kollade min rygg. Fick ta av mig jackan för att ryggskyddet var ivägen. Kollade ryggen och nacke igen innan dom tog av mig hjälmen. Kollade rygg och nacke ytterligare två gånger innan jag fick hasa mig över till en bår. Hela tiden med rak rygg.

In i ambulansen och vi körde åt sidan innan jag fick prata med polisen och blåsa i alko testen.

Sedan blev det färd till Karolinska i Solna. Där dom kollade ryggen en gång till för jag hade ont i ryggen.

Jag kom in till KS ca 17:15

Jag fick till slut flytta över till en vanlig “säng”.

Det kom en sköterska och tvättade rent ansiktet och konstaterade att jag hade två jack i pannan, troligen efter solglasögonen. Behövde ev sys ihop. Dom kollade blodtrycket.

Sedan var det väntan innan en läkar kandidaten kom in och kollade först ryggen, nacken och sedan magen. Huvudet, armar, händer, ben och fötter.

Vi konstaterade att jag hade ont i ryggen mellan skulderbladen, en öm vänster tumme och häger knä och några jack i pannan som kanske behöver sys ihop.

Mera kontroll av ryggen i form av att jag fick dra och trycka, lyfta axlarna när han tryckte neråt. Jag fick knyta händerna.

Och sedan vänta.

Så kom en “riktig” läkare och kollade lite, kände på ryggen och tummen. Troligen inga problem med ryggen. Skönt!

Men tummen skall vi röntga.

Väntan

Så får jag besked att vi röntgar ryggen när jag ändå skall dit för tummen, mest för säkerhet skull.

Väntan

Jag fick några smörgåsar och lite mjölk.

Mer väntan, jag gick upp och kände att knät gjorde ont, gick på muggen och såg hur vacker jag var.

Två jack mellan ögonbrynen, och ett stort blåmärke i pannan.

Mer väntan, det är hemskt vad tiden går sakta på sjukhus, framför allt när man har ont. Men det är väl kanske bra, så hinner dom som jobbar göra mer, eller?

Så fick jag besked om att jag skulle till röntgen, och fick frågan om jag kunde gå dit själv. En trappa upp (hiss) och i stort sett rakt över akuten.

Så jag började sakta gå…

Tummen var ju lugnt att att röntga, dom tog några bilder.

Sedan var det dax för ryggen.

Dels hade jag ju ont i ryggen och var ju öm i hela kroppen. Och så skall man ligga på en hård brits i ställningar som inte är möjliga ens om man är “frisk”

AJ!

Så fick jag gå tillbaka till akuten.

Och vänta

Så fick jag tillslut besked, tummen är OK

Ryggen däremot där har jag en spricka i en kota på ryggraden. I höjd med skulderbladen.

Jag har haft änglavakt, det tillsammans bra skyddskläder gör att min rygg inte gått av och jag just nu inte ligger som ett kolli eller är helt förlamad eller något annat.

Jag är tacksam och mycket glad för att det fått så bra trots allt.

En öm Peter!

Trasdockan 2008

Även i år var vi med och eskorterade trasdockan genom Stockholm…

Ja Trasdockan är en symbol för trasiga barn som utsätts för övergepp under sin uppväxt. Och föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnytjade Barn) har genomfört infomationskampanj varje år i Stockholm och på flera andra platser i Sverige.

Och man använder några Trasdockor som staffettpinnar, och denna Trasdocka transporteras på olika sätt mellan de olika städerna.
Och vi i TYFRI MC har kört Trasdockan den sista biten in till Stockholm under 5 år.

Vi har med polisens hjälp eskorterat dockan i kortege genom staden. Tidigare år har det varit på Medborgarplatsen, men i år var det i Kungsträdgården.

På plats har man i de olika städerna dels arrangemang med seminarium som informerar om trasiga barn och den situation som råder runt om i vårt land. Dessutom har man någon typ av dragplåster med artister som framträder.
Vi rullade in i Kungsträdgården tillsammans med en massa andra motorcyklister i Stockholm och överlämnade dockan lite symboliskt till stadsborgarrådet.

På scenen var då Pernilla Wahlgren som konfrancier och det dancades och spelade bra musik. Pernilla skriver själv om dagen i sin blogg på Mama.nu


Bilden är en länk från Pernillas blogg

Jag instämmer i det hon skriver i slutet, tänk om våra barn viste hur bra dom har det. En mamma och pappa som älskar dom över allt annat, även om dom är skitjobbiga i bland. Och även mormor, morfar, farmor, farfar, mostrar, morbröder, fastrar och och farbröder som jag vet skulle göra allt för att dom skall ha det bra.

Vi måste ta hand om våra barn!!!

GoldWing

Vem sa att det inte går att köra fort med en GoldWing?